120110

Jag vill skriva om den tiden jag glömde bort
När förälskelse ger mig skrivkramp
En uppenbarhet i min lilla röda bok. med hård pärm. tomma sidor från den dagen han sa att han älskade mig. I ett os av stickiga dofter minns jag hur jag, var jag. Kärleken var mig inte tillräcklig. Något mer koplicerad. Jag var inte vacker längre. Söt längre. Ord han sa hanterade jag som luft. Jag kröp in i mig själv och sa till mina små kor; mitt hjärta blöder.

Jag rymmer in i alkoholdimman, planerar min framtid. Jag ska stanna där jag en gång var. Bekymmerslös och naiv. Där jag var förlamad på tankar. Här äter de mig inifrån. Det har de alltid gjort. Parasiter. Andas.





RSS 2.0